2010-02-10

Examenspresent

Min yngre syster har äntligen tagit sig igenom de 3,5 åren på lärarprogrammet på högskolan och hennes, och de andras, examen firades i lördags!
Ganska "sent" fick jag en tanke om att det kanske skulle vara kul att sy en klänning till henne i present? Jo, men visst skulle jag göra det! Tidigare har hon fått den här prickiga klänningen, så nu tänkte jag mig något lite åt retro-hållet. Jag visste att Wikit hade ett mönster på en snygg skapelse, som hon även har sytt upp så jag fått sett den live - den modellen fick det bli. Tygvelandet tog väldigt lång tid. Helst hade jag velat ha något enfärgat, men det fanns inget hemma mer än lakansväv och det kändes ju mindre kul att sy en klänning av... Jag bestämde tidigt i projektet att den skulle sys av tyg jag redan hade hemma, eftersom det finns en hel del i lager, så att köpa något nytt fanns inte på kartan. Jag gick igenom alla tygbitar jag äger och har, funderade, bestämde mig och ändrade mig i evigheter. Till slut stog det mellan ett rutigt och en svart denim, men då visade det sig att denimen inte skulle räcka och så fick det bli det rutiga. Det roliga är att det rutiga var mitt andrahandsval näst efter enfärgat, så där gick det mycket onödig tid till att fundera, för att ändå gå tillbaka till ursprungsidèn...
Klänningen består av 6 våder som sys ihop och här ska jag erkänna att jag inte höll på och petade med att få alla rutor rätt och perfekta, för då skulle jag aldrig bli klar. Dessutom är det infodringar på sex ställen, så då hade jag verkligen fått suttit och räknat var de skulle hamna på nästa våd. Så jag gjorde "fel" och struntade i det. Tycker att rutorna fram blev helt okej ändå och det känns absolut viktigast. När man sedan sytt ihop hela alltet ska man sy i ärmen, så har man gjort något galet under resans gång så får man problem då... :) Men det var inte så svårt att sy dit ärmen sist som jag trodde att det skulle vara. Sprundet är vändsytt och eftersom jag typ aldrig läser sömnadsbeskrivningar ordentligt så sydde jag på mitt sätt, men då blev det lite knöligt i slutet på sprundet, vilket jag då löste med att snabbt åka till Jofotex och leta fram två svarta blomknappar och sy fast.
Modellen är väldigt mycket 60-tal för mig; den halvkorta ärmen, sprundet och formen på klänningen. I love it! Just den här är gjord i storlek 40, eftersom jag vet att min syrra är helt allergisk mot saker som sitter åt och är tajta och jag tycker modellen funkar både som lite tajtare och som här, lite lösare. Men jag kan säga att jag var otroligt nervös för hur den skulle sitta; den såg helt enorm ut när jag höll upp den, så jag tänkte att det här kommer aldrig att gå! Flera gånger under sömnaden tänkte jag faktiskt lägga ner alltihop för det kändes som den var bautastor. Och kanske rätt så ful också. Men när jag tagit mig samman och sytt alla fållar såg den genast bättre ut och det fick bära eller brista, nu var den klar i alla fall.
Och ja, den passade! Och ja, hon sa att hon gillade den! Även om hon kallade den för "christmasklänningen"! :)
Jag tänkte "punk möter 60-tal, med en touch av humor (knapparna)". Tycker ni att jag lyckats?
Rutigt tyg från f.d. Tygvaruhuset och knappar från Jofotex. Mönster: Simplicity nr 3559.

4 kommentarer:

Katrin sa...

Klänningen var jättesöt. Fin modell och passformen var ju perfekt!

Snokis sa...

Snygg. Bruden alltså.

Wimsan Mari sa...

Den blev ju jättebra, trots allt krångel.
Varför ska man alltid komma på sådant så "sent". Men man jobbar ju ganska bra under press, om den är rimlig alltså
Det som är det viktigaste är ju att mottagaren blev nöjd

Snokis sa...

Klänningen var också snygg.